Flera felaktigheter i Boverkets slutrapport om IMD

Boverkets rapport till regeringen om individuell värmemätning i flerfamiljshus ger en skev bild av både effekterna och kostnaderna. Myndigheten frångår också sitt uppdrag genom inte ge förslag till förordningar för de fall där värmemätning är lönsamt och tekniskt möjligt.

Boverket fick 2014 i uppdrag av regeringen att analysera kostnadseffektiviteten i att installera individuell mätning av varmvatten och värme, IMD, i flerfamiljshus. Detta som ett led i Riksdagsbeslutet samma år om hur EU:s energieffektiviseringsdirektiv skulle införas i Sverige. I sin slutrapport till regeringen föreslår myndigheten att det inte ska krävas någon individuell mätning av värme, kyla eller tappvarmvatten i befintlig eller ny bebyggelse i Sverige.

Det är en märklig hållning från Boverkets sida, både med tanke på vilket uppdrag man fick och med tanke på vad EED fastslår. Där uttrycks tydligt att IMD ska användas när det är tekniskt möjligt och kan anses kostnadseffektivt. Varje medlemsland måste särskilt motivera de fall där individuell mätning inte anses vara lönsamt, och det görs inte i Boverkets rapport.

Läs eller ladda ner SFFE:s remissvar på länken nedan:
Remissvar Boverkets rapport 2015-34_IMD_befintliga_fastigheter

Läs eller ladda ner pressmeddelande från SFFE på länken nedan:
Pressmeddelande SFFE remissvar på Boverkets rapport

Branschorganisationen SFFE delar inte Boverkets bedömning att individuell mätning av värme i bostäder inte skulle vara lönsamt. – Vår erfarenhet visar på att IMD ofta leder till väsentliga besparingar och ökad rättvisa och transparens för de boende, säger SFFE:s ordförande Joakim Pålsson.

Läs hela pressmeddelandet här: Pressmeddelande Boverkets rapport 20151001

Sverige riskerar att bryta mot energieffektiviseringsdirektivet!

Sverige är i färd med att implementera det Europeiska Energieffektiviseringsdirektivet (EED). En viktig del av direktivet är att det ställs krav på medlemsstaterna att se till att byggherrar och fastighetsägare installerar individuella mätare så att varje lägenhets energianvändning för uppvärmning, kyla och tappvarmvatten kan mätas. Syftet med att mäta varje lägenhets förbrukning är att öka medvetenheten hos de boende om sin energianvändning och ge dem möjligheten att minska sina utgifter genom att spara energi.

Boverket fick våren 2014 i uppdrag av regeringen att utreda och ange i vilka fall det bör installeras mätsystem för värme, kyla och tappvarmvatten i byggnader. Utredningen ska ge underlag till ett förslag på förordningsbestämmelser till lagen om energimätning i byggnader.
Bifogat hittar du SFFE:s (Svensk Förening för Förbrukningsmätning av Energi) remissvar på Boverkets rapport 2014:29 Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad.

Läs eller ladda ner SFFE:s remissvar på länken nedan:

Remissvar från SFFE – Boverkets rapport om IMD_150126_FINAL

Det är mycket glädjande att Riksdagen i veckan sa ja till regeringens förslag om att nya krav införs på mätning av energiförbrukning i lägenheter. Riksdagsbeslutet innebär en anpassning av svenska regler till EU:s energieffektiviseringsdirektiv.

Läs hela pressmeddelandet här:
140502 Pressmeddelande om riksdagsbeslutet

Sedan regeringen den 6 februari skickade ut ett förslag till ny lagstiftning gällande energibesparande åtgärder i fastigheter har åtskilliga artiklar publicerats i olika medier där huvudbudskapet är att regeringen nu har övergett tanken på att göra individuell mätning och debitering av värme i lägenheter obligatoriskt. Samtliga artiklar baseras på förhastade slutsatser om lagförslagets innebörd. I själva verket återstår en helt avgörande fråga, nämligen definitionen av vad som är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt. 

Läs hela pressmeddelandet här: Pressmeddelande SFFE 20140220 (3)

EU:s energieffektiviseringsdirektiv som trädde i kraft i december 2012 innebär ett krav på Sverige att genomföra lagreformer så att målet om 20 procents primärenergibesparing ska uppfyllas. I en lagrådsremiss föreslår regeringen nu en ny lagstiftning som kräver individuell mätning och debitering av värme och varmvatten i lägenheter då det bedöms vara kostnadseffektivt. SFFE välkomnar förslagets innehåll och hoppas nu på en konstruktiv process då Boverket utreder vad som ska anses vara tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt.

EU:s energieffektiviseringsdirektiv som trädde i kraft i december 2012 innebär ett krav på Sverige att genomföra lagreformer så att målet om 20 procents primärenergibesparing ska uppfyllas. Direktivet anger ett antal obligatoriska åtgärder, däribland individuell mätning och debitering av värme och varmvatten i lägenheter. Detta måste därmed bli en del av svensk nationell lagstiftning.

I en lagrådsremiss som presenterades av regeringen 6 februari 2014 föreslås en lag om energimätning i byggnader som bland annat kräver att ”Den som för egen räkning uppför eller låter uppföra en byggnad ska se till att den energi som används för att påverka inomhusklimatet (värme eller kyla) i varje lägenhet kan mätas, om detta är kostnadseffektivt. Detsamma gäller i samband med en ombyggnad, om detta är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt.”

Gällande befintliga byggnader ska lagtexten enligt lagrådsremissen lyda: Den som äger en byggnad ska även i andra fall än som följer av 5 § se till att den energi som används för en lägenhets inomhusklimat kan mätas, om det är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mätning och debitering.

SFFE välkomnar lagförslagets formulering och hoppas nu på en konstruktiv process efter riksdagsbeslutet då Boverket, som är den myndighet som ansvarar för frågan, får i uppdrag att utreda vad som ska anses vara tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt. SFFE vill särskilt framhålla betydelsen av att de kostnadsberäkningar som görs baseras på de mest moderna tekniska lösningarna som finns på marknaden samt att effektjämförelser bygger på relevanta erfarenheter av IMD för svenska förhållanden.

I Regeringskansliets sammanställning av remissvar gällande Lagpromemorian gällande  energieffektiviseringsdirektivet (EED) har Näringsdepartementet citerat remissvaret från SFFE felaktigt.

SFFE skriver i sitt remissvar att man anser att komfortmätning inte  är en relevant metod för att visa den faktiska energianvändningen.

SFFE Remissvar till förslaget om genomförande av energieffektiviseringsdirektivet finns att läsa här:

SFFE Remissvar