Är det lönsamt?

Minskade kostnader

IMD ger hyresgästerna möjlighet att själva styra över sina boendekostnader. Genom att välja att minska temperaturen i hela eller delar av lägenheten, eller att bli mer försiktig med vädringen kan hyresgästen också minska energianvändningen och därigenom sina boendekostnader. Eftersom värmekostnaden är den enskilt största utgiftsposten i en fastighet bidrar detta till en väsentlig förbättring av den totala kostnadsbilden.

Energieffektiviseringsutredningen från 2008 visar också att IMD av värme är lönsamt i många fall samt att en kombinerad individuell mätning av värme och varmvatten kan ge ca 10 % i avkastning på investeringen. Dessutom så går den tekniska utvecklingen snabbt och utrustning med likvärdig prestanda förväntas kosta mindre. [1]

Besparingen genom IMD ligger på 10-20 %

Erfarenheter från såväl Sverige som närliggande länder visar att IMD bidrar till att energianvändningen för värme minskar med 10-20 %. Införande av IMD av värme och varmvatten bedöms kunna leda till en lönsam effektiviseringspotential för flerbostadshus på 4-6 TWh.[1]

Boverket konstaterar att enskilda individers beteende har mycket stor betydelse för energiåtgången i en byggnad. En sänkning av värmen med en grad beräknas till exempel ge 5-6 procents besparing av uppvärmningsbehovet. Boverkets utredning slår fast att erfarenheter från genomförda projekt leder till en minskning av värmebehovet med 10-20 % med IMD.[2]

Thomas Sandberg och Knut Bernotat vid Institutionen för industriell ekonomi och organisation på KTH gjorde en analys 2008 som visar att om IMD av värme införs tillsammans med varmvatten blir lönsamheten god. Beräkningar av införande IMD för värme och varmvatten för en lägenhet på 62 m² visar på en avkastning på 30 % av det investerade kapitalet. Man poängterar också att det ur energisynpunkt är viktigt att ta med både värme och varmvatten eftersom uppvärmningen står för två tredjedelar av energiförbrukningen. [3]

Lennart Berndtsson gjorde 2003 en lägesrapport åt Energimyndigheten där han gick igenom 150 olika bostadsprojekt med totalt 14 686 lägenheter med individuell mätning. I rapporten konstateras att den typiska värmebesparingen ligger på 10-20 % och varmvattenbesparingen på 15-30 %.

I en dansk studie som har följt beteendeförändringen vid övergången från kollektiv värmedebitering till individuell värmedebitering, så konstaterar man att den stora skillnaden i beteende sker redan de första två åren och att denna beteendeförändring består de följande åren.[4]

Med individuell mätning så kan hyresgästerna även välja att ha varmare inomhus än tidigare. Berndtssons rapport visar dock att andelen som ökar sin värmeförbrukning är liten i förhållande till ”spararna” som antingen sänker sina temperaturer eller vädrar förnuftigare. Av de projekt som studerades i rapporten så fanns det inte något fall där man inte hade minskat sin värmeanvändning efter övergång till individuell mätning. [5]